Etologen

Vilka problem har de vilda djuren?

En del problem är generella medan andra är artspecifika. Gå gärna in på artfakta.se för att läsa om de enskilda arternas problem.

Habitatförlust:

  • Utdikning, fragmentering, kalhuggning, avverkning av naturskogar och liknande förstör de vilda djurens hem. Om de inte har någonstans att bo så överlever de inte.

Störningar:

  • Friluftsliv stör vilda djur i deras hem.
  • Ingenstans är naturen människofri – vi är så många att vi befinner oss nästan överallt i naturen. Det gör att många arter flyttar in i städerna.

Exploatering (jakt och fiske):

Ekosystemens balans – djurens inbördes balans och dynamiska jämvikt – rubbas och störs ständigt genom jakt. En del arter utrotas också genom jakt eller minimeras så att den genetiska diversiteten blir låg vilket innebär inavel och därigenom sämre motståndskraft mot sjukdomar, klimat och andra yttre faktorer som kan leda till utrotning. I Sverige får till och med rödlistade arter skjutas.

Pälsfarmer är ett annat sätt att exploatera vilda djur.

Skadeskjutningar innebär onödigt lidande.

Bottentrålning bidrar till fiskars utdöende och förstör växtligheten i haven.

Klimatförändringar:

Eftersom klimatet förändras snabbt får särskilt små djur problem med att tillräckligt snabbt förflytta sig till nya platser där klimatet passar dem. Där kan miljön se annorlunda ut vilket ställer till problem för dem. Det blir också inbördes konflikter när djur vid förflyttning behöver överta andras hemområden. 

Vilda djur som är skadade, sjuka eller föräldralösa:

  • I djurskyddslagarna för Finland, Norge och Island står det att man måste hjälpa vilda djur som är i nöd. I Sverige är det frivilligt förutom för statens vilt där polis ska kontaktas. Oftast avlivas djuret då av jägare. Det vore bra om det även i Sveriges lag står att man ska hjälpa vilda djur i nöd.
  • När en viltrehabiliteringsanläggning godkänns bör det även finnas krav på att rehabiliteraren är utbildad, något sådant krav finns inte idag. 
  • Det bör finns möjlighet att rehabilitera fler djurarter. Idag är det i princip enbart igelkott, hare, fåglar och ekorre som man får tillstånd att rehabilitera. 
  • Det vore bra om det fanns ett centralt hjälpnummer dit allmänheten kan ringa och få råd om hur de ska ta hand om vilda djur som hamnat i trubbel. Idag går mycket av rehabiliterarnas tid till att ge råd per telefon. 
  • Rehabiliteringsanläggningarna bör ha möjlighet till finansiering regionalt eller statligt. Idag sker arbetet helt ideellt. I Finland finns det möjlighet att söka statliga medel för en rehabiliteringsanläggning.

Förevisning på cirkus:

Idag finns det ett förbud mot vissa djur på cirkus – apor, rovdjur, säldjur, elefanter, noshörningar, flodhästar, hjortdjur (gäller ej renar), giraffer, kängurur, rovfåglar, strutsfåglar och krokodildjur. Men varför bara dessa arter? Det behövs ett förbud mot alla vilda djur på cirkus.

Djurparker

Djuren fråntas sin frihet och tvingas leva i utrymmen och i ett klimat som inte är anpassade för dem. Många arter har inte möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Av utrymmesskäl avlivas många vilda djur i djurparker – djur som har fötts enbart för att dra publik.

Infrastruktur/trafik:

Vilda djur påverkas av infrastruktur, både när det gäller dödlighet och barriärer som påverkar biologisk mångfald. För grävlingar är trafiken orsak till hälften av dödligheten, för igelkottar en tredjedel. I en ny djurskyddslag skulle det kunna finnas skyldigheter att skydda de vilda djuren från att dö i trafiken, med regler om stängsling, ekodukter och tunnlar.

Slåtter, trimmers och gräsklippningsrobotar

Varje år dödas tusentals kid och harungar vid slåtter. För igelkottar och andra smådjur är trimmers och gräsklippningsrobotar ett stort problem.

Ljusföroreningar:

Särskilt nattlevande djur och marina djur påverkas. Användningen av ljuskällor bör regleras på natten.

Buller:

Många arter påverkas av trafikbuller (se Helldin J-O 2013b. Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II – slutrapport. CBM:s skriftserie 74. Http://media.triekol.se/2013/10/Triekol-CBM-skrift-74.pdf). Effekterna finns bäst belagda för fåglar, men även andra djurgrupper kan påverkas, såsom grodor och fladdermöss.

Fiskar har problem med buller från båtmotorer.

Gifter, föroreningar och utsläpp:

Blyförgiftning är ett vanligt problem för rovfåglar.

Användningen av pesticider inom jordbruket är ett stort problem för insekterna. Indirekt blir det ett problem i hela ekosystemet eftersom vi får minskat antal pollinerare och mindre mängd mat till de djur som äter insekter. Dessutom får de djur som äter insekter i sig giftet som är avsett för insekterna.

Inom jordbruket används också konstgödning som hamnar i haven och rubbar näringsbalansen där.

Sekundära förgiftningar är vanliga. De sker då ett rovdjur tar ett bytesdjur som ätit gift.

Vid oljeutsläpp till havs drabbas många sjöfåglar och marina djur.

Skräp i naturen:

Många djur dör av fiskelinor och annat skräp i naturen. 

Ugglor har problem med taggtråd. 

Fönster:

Många fåglar dör för att de flyger in i fönster. Det är en av de vanligaste människorelaterade orsakerna till att fåglar dör, näst efter trafik.

Elektriska störningar från kraftledningar:

Insekter får på grund av elektriska störningar bland annat problem att avläsa magnetfält från predatorer.

Mikrovågor från mobilmaster:

I studier har man sett att små fåglars navigeringssystem sätts ur spel.