De flesta problem som de vilda djuren har är orsakade av människan. En del problem är generella medan andra är artspecifika. Gå gärna in på artfakta.se för att läsa om de enskilda arternas problem. Här är några av de mest betydande utmaningarna som vilda djur står inför:
Habitatförlust
- Utdikning, fragmentering, kalhuggning, avverkning av naturskogar och liknande förstör de vilda djurens hem. Om de inte har någonstans att bo så överlever de inte.
För de 233 habitat-typerna som är skyddade under EU:s Art- och habitatdirektiv är situationen allvarlig. Huvuddelen har otillräcklig (45%) eller till och med dålig (36%) status, och enbart 9% av dessa har en positiv trend. De värst drabbade habitatgrupperna är gräsmarker, sanddyner, myrar, träsk och kärr.
Jordbruk rapporteras vara den verksamhet som utövar det största trycket, och det påverkar mer än en femtedel (21,4%) av alla skyddade arter och livsmiljöer. I fallande ordning kommer sedan urbanisering (12,9%), skogsbruk (10,8%), naturliga processer (naturlig succession, konkurrens, predation, kemiska och fysikaliska faktorer)(8,5%), ändringar i vattenregimer (dammar, dränering, grundvattens-abstraktion och fysiska förändringar av vattenkroppar)(8,3%), invasiva arter (7,3%), överexploatering (jakt, fiske, skörd)(7,2%), energi-infrastruktur (4,8%), transporter (4,7%), och klimatförändringar (3,7%).
I EU: strategi för biologisk mångfald ingår målet att skydda minst 30 procent av unionens landyta och havsområden till 2030. I Sverige är knappt 15 procent av ytan skyddad idag.
Källor:
IPBES
Proceedings of the National Academy of Sciences – rapport.
IPCC:s klimatrapport; 30-50 % av jorden bör skyddas.
FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) – global handlingsplan för naturen, inkluderar 21 mål. Ett av dem är att bevara minst 30 procent av Jorden yta åt naturen.
https://natureneedshalf.org
Science Trek; Vilda djur flyttar in i städerna.
ScienceAdvances: A Global Deal For Nature.
HalfEarthProject.
EU-strategi för biologisk mångfald.
Exploatering (jakt och fiske)
Ekosystemens balans – djurens inbördes balans och dynamiska jämvikt – rubbas och störs ständigt genom jakt. En del arter utrotas också genom jakt eller minimeras så att den genetiska diversiteten blir låg vilket innebär inavel och därigenom sämre motståndskraft mot sjukdomar, klimat och andra yttre faktorer som kan leda till utrotning.
Tjuvjakt är ett stort problem, särskilt för hotade arter.
Pälsfarmer är ett annat sätt att exploatera vilda djur där de inte får möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och behov.
Flera jaktmetoder innebär onödigt lidande, till exempel fällor, motorfordon och jakt med lösa hundar.
Jakt sker året runt på olika arter.
Skadeskjutningar innebär onödigt lidande.
Bottentrålning bidrar till fiskars utdöende och förstör växtligheten i haven.
Avlivningsmetoder för flera arter går emot den vetenskapliga kunskapen vi har. Det gäller exempelvis för fiskar som kvävs ihjäl vid trålning, och kräftdjur som kokas levande.
Då vilda djur befinner sig på för människor olämpliga platser ska de enligt EU:s art- och habitatdirektiv i första hand skrämmas bort eller förflyttas. Det sker sällan idag utan man skjuter dem istället.
Rödlistade (hotade) djur får skjutas.
Jaktträning sker på levande grävlingar och fåglar föds upp och frisläpps för skytteträning.
Källor:
IBPES; Exploatering och habitatförlust utgör hälften av orsakerna till arters utdöende.
NationalGeographic; Furfarming.
Jaktkritikerna; Statistik om skadeskjutningar.
Johansson, C; Konsekvenser av inavel under många generationer.
Johansson, C; Hur många är tillräckligt?
Artdatabanken; Om bottentrålning.
Tidningen Syre; Kräftor kan få lagskydd.
Klimatförändringar
Väderhändelser såsom torka, orkaner och översvämningar hotar djurens överlevnad och habitat. Förändringar i temperatur och nederbörd påverkar matkedjan, migration och fortplantning. Eftersom klimatet förändras snabbt får särskilt små djur problem med att tillräckligt snabbt förflytta sig till nya platser där klimatet passar dem. Där kan miljön se annorlunda ut vilket ställer till problem för dem. Det blir också inbördes konflikter när djur vid förflyttning behöver överta andras hemområden.
Gifter, föroreningar, utsläpp, fyrverkerier
Vi har släppt ut och fortsätter släppa ut många kemikalier och miljögifter som inte borde finnas i vår miljö: PCB, DDT, PFAS, läkemedel, mikroplaster, bekämpningsmedel, dioxiner, bly, kvicksilver, kadmium, koppar…
Konstgödsel (kväve, fosfor, kalium samt eventuellt mangan, järn, koppar, kisel och zink) som används inom jordbruket orsakar övergödning, klimatpåverkan (produktionen är fossilberoende) och utarmning av mark (markens naturliga bördighet minskar och den biologiska mångfalden likaså). Övergödningen hamnar i vattendrag, sjöar och hav där näringsbalansen rubbas. Konstgödsel kan också innehålla kadmium som förgiftar marken. Organiska gödselmedel minskar miljöpåverkan.
Plastföroreningar: Plastavfall förorenar hav, floder och stränder, där det skadar marina och landlevande djur. Djur kan fastna i plast eller förtära det, vilket ofta leder till skador eller död.
Kemikalier och gifter: Utsläpp av bekämpningsmedel, tungmetaller och andra gifter i naturen kan ha dödliga effekter på djurlivet, förgifta vattenresurser och ackumuleras i näringskedjan.
Vid oljeutsläpp till havs drabbas många sjöfåglar och marina djur.
Blyförgiftning på grund av jaktammunition – blyhagel och kulor – är ett vanligt problem för rovfåglar. När örnar äter slaktavfall eller skadeskjutet vilt som innehåller bly, får de i sig giftet. Detta kan leda till nedsatt flygförmåga, försämrad syn och omdöme, sämre fertilitet och i värsta fall dödsfall. En utredning från 2006 visar att cirka 100–160 ton bly från jakt med blyhagel årligen hamnar i miljön.
Vid bekämpning av djur som benämns skadedjur används metoder som orsakar onödig skada eller smärta såsom gift. Sekundära förgiftningar är också vanliga. De sker då ett rovdjur tar ett bytesdjur som ätit gift (rodenticider, bekämpningsmedel, oljeutsläpp). Den sekundära förgiftningen kan ske som direkt förgiftning, förgiftning genom upplagring eller genom nedbrytning (där giftigare ämnen kan omvandlas till ännu farligare ämnen).
Användningen av pesticider inom jordbruket är ett stort problem för insekterna. Indirekt blir det ett problem i hela ekosystemet eftersom vi får minskat antal pollinerare och mindre mängd mat till de djur som äter insekter. Dessutom får insektsätande djur i sig giftet som är avsett för insekterna (så kallad sekundär förgiftning).
Luftföroreningar: Försurning av vattendrag och habitat genom luftföroreningar kan skada både växt- och djurliv och rubba ekosystemens balans. Försurning genom luftföroreningar, även kallat surt regn, uppstår när svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NOx) släpps ut i atmosfären och omvandlas till sura föreningar som svavelsyra och salpetersyra. Dessa sura ämnen transporteras sedan med vind och nederbörd och faller ner på mark och i vatten, vilket leder till försurning av sjöar, vattendrag och mark. Orsaker till försurning är förbränning av fossila bränslen (kraftverk, industrier, fordon), vulkanutbrott och jordbruk (utsläpp av ammoniak).
Fyrverkerier har långtidseffekter på vilda djur, och då särskilt fåglar. Fyrverkerier producerar också föroreningar som signifikant påverkar och förändrar den kemiska sammansättningen i jord, vatten och luft, vilket har effekter både på djurs och människors hälsa.
Källor:
Konstgödsel och klimatpåverkan.
Max Plack Institute; Fireworks.
Short-term bang of fireworks has long-term impact on wildlife.
Not just a flash in the pan.
Kategorier inom miljögifter.
Höga halter bly i svenska björnar.
Björnar kan vara naturligt skyddade mot bly.
Blyförgiftning går att undvika.
Förbjud jakt med bly – skrota omoderna vapen.
Svenska regler om ammunition som innehåller bly.
Technical Review of the Sources and Implications of Lead Ammunition and Fishing Tackle to Natural Resources.
The effect of a ban on the use of lead ammunition for waterfowl hunting on duck and goose crippling rates in Illinois.
Gun Digest Book of Green Shooting – A practical guide to non-toxic hunting and regulation.
Lead-free hunting rifle ammunition: product availability, price, effectiveness, and role in global wildlife conservation.
Invasiva arter
Flera arter som inte tillhör de svenska ekosystemen har förts in av människan. Invasiva arter som introduceras av människan i nya miljöer kan konkurrera ut inhemska arter, sprida sjukdomar, och förändra ekosystemen. Två exempel är spansk skogssnigel och mårdhunden. Invasiva arter kan också sprida sjukdomar som de inhemska djuren inte är immuna mot, vilket kan leda till massdöd.
Exempel på invasiva arter i Sverige är mårdhund, bisam, tvättbjörn, mink, vattensköldpaddor, ullhandskrabba och signalkräfta.
Skadade, sjuka eller föräldralösa vilda djur
- I djurskyddslagarna för Finland, Norge och Island står det att man måste hjälpa vilda djur som är i nöd. I Sverige är det frivilligt förutom för statens vilt där polis ska kontaktas. Oftast avlivas djuret då av jägare. Det vore bra om det även i Sveriges lag står att man i första hand ska hjälpa vilda djur i nöd.
- När en viltrehabiliteringsanläggning godkänns bör det även finnas krav på att rehabiliteraren är utbildad, något sådant krav finns inte idag.
- Det bör finns möjlighet att rehabilitera fler djurarter. Idag är det i princip enbart igelkott, hare, fåglar och ekorre som man får tillstånd att rehabilitera.
- Det vore bra om det fanns ett centralt hjälpnummer dit allmänheten kan ringa och få råd om hur de ska ta hand om vilda djur som hamnat i trubbel. Idag går mycket av rehabiliterarnas tid till att ge råd per telefon. Ett sådant nummer fanns förut i Finland, numera rekommenderas att allmänheten i Finland ringer 112 då man påträffar skadat vilt.
- Rehabiliteringsanläggningarna bör ha möjlighet till finansiering regionalt eller statligt. Idag sker arbetet helt ideellt. I Finland finns det möjlighet att söka statliga medel för en rehabiliteringsanläggning.
Källor:
Johansson, C; Viltrehab i Sverige 2022.
Störningar
- Friluftsliv och exploatering stör vilda djur i deras hem.
- Ingenstans är naturen människofri – vi människor är så många att vi befinner oss nästan överallt i naturen. Det gör att många arter flyttar in i städerna.
Källor:
Lodjur vill ha människofria habitat. Läs studien här.
Björnar störs av mänskliga aktiviteter. Läs studien här.
Nature; Human disturbance causes widespread disruption of animal movement.
ResearchGate; Effects of Humans on Behaviour of Wildlife Exceed Those of Natural Predators in a Landscape of Fear.
Don´t hike so close to me.
Förevisning på cirkus
Idag finns det ett förbud mot vissa djur på cirkus – apor, rovdjur, säldjur, elefanter, noshörningar, flodhästar, hjortdjur (gäller ej renar), giraffer, kängurur, rovfåglar, strutsfåglar och krokodildjur. Men varför bara dessa arter? Det behövs ett förbud mot alla vilda djur på cirkus.
Flera länder har infört totalförbud mot vilda djur i cirkusföreställningar. Nederländerna, Storbritannien, Grekland, Kroatien, Cypern, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Österrike, Israel, Bulgarien, Belgien, Costa Rica, Singapore, Iran, Malta och Mexiko.
Källor:
Djurens Rätt; Djur på cirkus.
Djurparker
Djuren fråntas sin frihet och tvingas leva i utrymmen och i ett klimat som inte är anpassade för dem. Många arter har inte möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Av utrymmesskäl avlivas många vilda djur i djurparker – djur som har fötts enbart för att dra publik. Ofta försvaras djurparkerna sin existens genom att hävda att de arbetar med bevarande av arter men bevarande av arter sker bäst i deras naturliga habitat. Det bästa sättet att bevara arter är att bevara de habitat de kommer ifrån.
I lagen krävs olika utrymmen i olika sammanhang (djurpark, hemmiljö, pälsfarm osv) för samma art. Här har man inte utgått ifrån djurens behov utan ifrån vad som passar oss människor bäst. Lagen behöver förtydliga vilket utrymme varje art behöver, utifrån vetenskap.
Källor:
World Animal Protection. Om djurparker.
Infrastruktur/trafik
Vilda djur påverkas av infrastruktur, både när det gäller dödlighet och barriärer som påverkar biologisk mångfald. För grävlingar är trafiken troligen orsak till hälften av dödligheten, för igelkottar en tredjedel. I en ny djurskyddslag skulle det kunna finnas skyldigheter att skydda de vilda djuren från att dö i trafiken, med tydligare regler om stängsling, ekodukter och tunnlar samt maxnivåer för viltolyckor.
Källor:
Sveriges Radio; Vi håller på att köra ihjäl grävlingarna.
SvD; Så många djur dödas i trafiken varje år.
Artfakta; Igelkott.
Slåtter, trimmers och gräsklippningsrobotar
Varje år dödas tusentals kid och harungar vid slåtter. Det kan åtgärdas genom att genomsöka området med drönare som utrustats med värmekamera, eller med sökhund med munkorg. För igelkottar och andra smådjur är trimmers och gräsklippningsrobotar ett stort problem. Vissa moderna gräsklippningsrobotar har avkänningsmekanismer. De som inte har avkänningsmekanism bör förbjudas.
Källor:
Johansson, C; Viltrehab i Sverige 2022.
SverigesRadio; Vanligt att rådjurskid klipps ihjäl vid slåtter.
Ljusföroreningar
Särskilt nattlevande djur och marina djur påverkas. Användningen av ljuskällor bör regleras på natten.
Källor:
TheConversation; Urban light pollution.
Ljusföroreningar hotar nattaktiva djur.
Buller
Många arter påverkas av trafikbuller. Effekterna finns bäst belagda för fåglar, men även andra djurgrupper kan påverkas, såsom grodor och fladdermöss. Fiskar har problem med buller från båtmotorer.
Källor:
Helldin, J-O; Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II – slutrapport.
Interantional Ocean Noise Coalition; The Impact of Ocean noise pollution.
WWF; Underwater noise.
Song overlapping, noise, and territorial aggression in great tits
Galápagos yellow warblers differ in behavioural plasticity in response to traffic noise depending on proximity to road
Skräp i naturen
Många djur dör av fiskelinor och annat skräp i naturen.
Ugglor har problem med taggtråd.
Källor:
Johansson, C; Viltrehab i Sverige 2022.
Fönster
Många fåglar dör för att de flyger in i fönster. Det är en av de vanligaste människorelaterade orsakerna till att fåglar dör, näst efter trafik.
Matning nära ett hus är en stor riskfaktor för fåglarna. Fåglarna löper då större risk att krocka vid landning och när de blir skrämda.
54-76 % av fönsterkollisionerna är dödliga. I USA dör 1 biljon fåglar, i Kanada 22 miljoner och i England dör 33 miljoner fåglar årligen på grund av krock med fönster. 44 % av dem skedde i bostadsfönster. Detta kan förhindras genom att låta fönsterna vara lite skitiga, sätta på dekaler (exempelvis prickar eller vertikala ränder) eller skärmar.
Källor:
Johansson, C; Viltrehab i Sverige 2022.
Natursidan; Fåglar som krockar med fönster.
Natursidan; Kollisioner med byggnader kraftigt underskattat.
US Fish & Wildlife Service: Threats to Birds.
Research article: Rehabilitation outcomes of bird-building collision victims in the Northeastern United States.
Phys Org: Researchers calculate up to a billion birds may die in the US each year due to collisions with windows.
Sveriges Radio: Krockande fåglar i studie.
Bayne et al. Factors influencing the annual risk of bird–window collisions at residential structures in Alberta, Canada; Wildlife Research 4 september 2012.
Elektriska störningar från kraftledningar
Insekter får på grund av elektriska störningar bland annat problem att avläsa magnetfält från predatorer.
Källor:
ScienceDaily; Caterpillars can detect their predators by the static electricity they admit.
Mikrovågor från mobilmaster
Insekternas navigationssystem påverkas av strålning. Över huvud taget är insekter känsliga för strålning eftersom det rubbar cellernas kalciumbalans med effekter som försämrad reproduktionsförmåga, apati, försämrad navigations- och flygförmåga, rubbad dygnsrytm, oförmåga att finna föda, försämrad reaktionsförmåga, DNA-skador samt påverkan på immunförsvaret. I Tjernobyl är mängden insekter låg; ju högre strålningsdos desto färre insekter.
Kunskapen om insekters känslighet för strålning har använts för att göra dem sterila eller för att döda dem. Livsmedel såsom kryddor, kött- och fiskprodukter kan bestrålas för att döda insekter och andra organismer (i Sverige är det bara tillåtet att bestråla kryddor). Under 1950-talet användes strålning för att göra sjukdomsbärande insekter eller ”skade”-insekter sterila.
Många forskare menar att strålning från mobilmaster sannolikt också är en av orsakerna till den dramatiska nedgången av antalet insekter.
I studier har man sett att små fåglars navigeringssystem sätts ur spel. Även andra mindre djur såsom grodor är särskilt känsliga för artificiell strålning.
Källor:
BioRXiv; Why flying insects gather at artificial light.
Livsmedelsverket; Bestrålning av livsmedel.
Miljömagasinet; Insekter, fåglar och grodor försvinner.
Strålskyddsstiftelsen; Mobilstrålning bidrar till insektsdöden.
Phys.org; Mobile phone radiation may be killing insects.
Sveriges Radio; Strålning ger färre insekter runt Tjernobyl.
LivingPlanet; EMR and animals other than birds.
Balanspunkten; Insekter skadas av EMF enligt forskning.
Ökad mänsklig kontakt och konflikter
Människodjur-konflikter: När människor tränger in i vilda djurs livsmiljöer ökar risken för konflikter, som attacker på boskap eller människor, vilket ofta leder till att djuren dödas som vedergällning.
Zoonoser: Ökad kontakt mellan vilda djur och människor ökar risken för zoonoser, dvs. sjukdomar som sprids från djur till människor, som COVID-19, vilket hotar både djur och människors hälsa.
Vilda djur står inför en mängd problem som är direkt kopplade till mänsklig aktivitet. För att skydda dessa djur och bevara den biologiska mångfalden är det avgörande att vi tar ansvar för våra handlingar, främjar hållbar utveckling, och arbetar aktivt för att bevara och återställa naturliga livsmiljöer. Genom att minska vårt fotavtryck och stödja bevarandeinsatser kan vi hjälpa till att säkra en framtid för världens vilda djur.