Blog

Denna blog finns även på www.facebook.se/etologen.se.

8 januari 2022

Språkförståelse hos hundar

Din hund förstår när en människa pratar ett främmande språk. Det har bevisats i ett försök som gjordes på 18 hundar i New York. Hundarnas hjärnor scannades medan de hörde en uppläsning på olika språk. Området i hjärnan som har associerats med att tolka tal, dess mening och emotionella värde (positivt eller negativt) visade olika aktivitetsmönster. Hundarna reagerade olika på olika språk oavsett tonhöjd och betoning. Hundarna kunde urskilja när personen läste på ett bekant respektive obekant språk. Orden var viktigare än intonationen.

Hundar lär sig av sin sociala omgivning, även om vi inte aktivt försöker lära dem något.

Här kan du läsa artikeln:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S105381192101082X?via%3Dihub


25 december 2021

Djur självmedicinerar

Mer än 60 procent av världens befolkning använder medicinalväxter för primärvård. Och många utav våra mediciner har sitt ursprung i växter. Omkring 119 kemikalier som vi använder över hela världen har extraherats från 90 olika växter. Några exempel är kinin, metylsalicylat och koffein.Många andra arter självmedicinerar också genom att noggrant välja ut växter och ämnen som de äter eller sätter på huden. Denna självmedicinering hos ickemänskliga djur kallas ”zoofarmakognosi”. Benämningen myntades 1993.

Här följer några exempel på zoofarmakognosi:

• Afrikanska elefanter äter samma värkframkallande växter som lokalbefolkningen använder när de ska föda.

• Elefanter, apor och papegojor äter jord och stenar (kallas geofagi) för att bibehålla maghälsan eller kompensera för näringsämnen som de saknar.

• Gråsparvar och finkar lägger gamla fimpar i boet eftersom nikotin håller kvalster borta.

• Starar ”duschar” i myrsyra i myrstackar för att bli av med parasiter, och använder örter för att bota och lindra hudproblem (exempelvis sår och eksem). Det är i vissa fall samma örter som människor använder i hudsalvor.

• Orangutanger tuggar bladen från en särskild växt till en pasta som de gnuggar på värkande armar.

• Trämyror använder barrharts i sina bon för att bekämpa parasiter och hämma tillväxten av skadliga mikroorganismer.

• Ullbörnlarver äter växter som innehåller toxiner vilka dödar parasiter.

• Monarkfjärilar äter mjölkört som innehåller ämnen vilka bekämpar parasiten Ophryocystis elektroscirrha, och de lägger också sina ägg på giftiga plantor för att reducera parasittillväxt och sjukdom hos avkomman.

• Vilda schimpanser i Afrika sväljer hela löv från särskilda växter (bland andra Aspilia som innehåller thiarubrine A) för att driva ut parasiter.

• Får som är infekterade med parasiter äter helst mat som innehåller mycket tanniner eftersom det dödar parasiterna.

Boktips: ”Wild Health: How Animals Keep Themselves Well and What We Can Learn from Them”, av Cindy Engel.


19 december 2021

Sång ändrar fysiologin hos avkomman

När vädret är varmare än 26 °C sjunger zebrafinkar (i Australien) en särskild ”värmesång” för sina ofödda ungar, och detta programmerar fågelungarnas mitokondrier (cellernas kraftstation) att producera mindre värme. Ungarna tillgodogör sig då näring utan att skapa överflödig värme.

Tidigare studier har visat att ungarna blir mindre i varma bon. Mindre storlek gör att unga fåglar förlorar värme mer effektivt eftersom det resulterar i större yta i förhållande till volym. Därigenom klarar de högre temperaturer bättre. Det har också visat sig att dessa fåglar har större reproduktiv framgång som vuxna.

”Det faktum att akustiska ledtrådar ändrar mitokondriernas funktion är ett imponerande fynd. Och med tanke på den ljudliga värld vi lever i så är det viktigt att förstå ljudens effekt på fysiologi” säger forskarna bakom studien i Sidney.

(Mitokondrier använder socker och fett för att tillverka en molekyl som kallas adenosintrifosfat (ATP) vilken ger cellerna kraft. Mitokondrier använder också energi från mat för att generera värme.)

Läs den vetenskapliga studien här.


11 december 2021

Ömsesidig matning som ett informationsflöde

Att fåglar matar sina ungar genom att stöta upp mat vet vi sedan tidigare. Men visste du att myror stöter upp och matar sina vuxna kolonimedlemmar?

Olika uppgifter har delats upp på olika myror, en del samlar in mat eller tar hand om larverna, andra bygger tunnlar och så vidare. Vissa myror behöver inte leta mat själva eftersom de blir matade av andra. Hela kolonin fungerar som en kolonial superorganism, som om det var en enda kropp, och den ömsesidiga sociala matningen blir ett slags socialt cirkulationssystem eller informationsflöde där näringsämnen, hormoner, proteiner, RNA (ribonukleinsyra) och annat skickas mellan medlemmarna.

En individs roll i kolonin kan avgöras genom maginnehållet. Man har exempelvis sett att så kallade sköterskemyror i sin mage har högre andel proteiner som förhindrar åldrande än andra kolonimedlemmar. Kanske blir de matade med sådana proteiner för att de ska överleva, så att de kan ta hand om framtida generationer.

Läs gärna den vetenskapliga artikeln: https://elifesciences.org/articles/74005


5 december 2021

Känner igen sin mammas sång redan i ägget

Människobarn lär sig känna igen sin mammas röst redan som foster. Nu har man konstaterat att detta också gäller för fem fågelarter som har studerats; vitbukig blåsmyg (Malurus cyaneus), japansk vaktel (coturnix japonica domestica), dvärgpingvin (eudyptula minor), rödvingad blåsmyg (Malurus elegans) och mindre darwintangara (Geospiza fuliginosa). Denna förmåga finns med stor sannolikhet även hos andra arter.Mamman hos vitbukig blåsmyg (Malurus cyaneus) sjunger medvetet för sina ägg trots att det ökar faran för predatorer. De okläckta ungarna får lägre hjärtfrekvens när de hör ljudet av sång från sin egen art men inte när de hör andra arter. Lägre hjärtfrekvens indikerar uppmärksamhet på ett stimuli, dvs i det här fallet att de lyssnar. Ungarna kan alltså skilja mellan sången hos sin egen art och andra redan när de befinner sig i ägget. De okläckta ungarna hos vitbukig blåsmyg lär sig också ett vokalt ”lösenord” från sin mamma som gör att hon kan skilja sina egna nykläckta ungar från eventuella främmande.

Källor:

D. Colombelli-Négrel et al. Prenatal auditory learning in avian vocal learners and non-learners. Philosophical Transactions of the Royal Society B. Vol. 376, October 25, 2021. doi: 10.1098/rstb.2020.0247.

D. Colombelli-Négrel, M.E. Hauber and S. Kleindorfer. Prenatal learning in an Australian songbird: habituation and individual discrimination in superb fairy-wren embryos. Proceedings of the Royal Society B. Vol. 281, December 22, 2014. doi: 10.1098/rspb.2014.1154.

S. Kleindorfer, C. Evans and D. Colombelli-Négrel. Females that experience threat are better teachers. Biology Letters. Vol. 10, May 2014. doi: 10.1098/rsbl.2014.0046.

D. Colombelli-Négrel et al. Embryonic learning of vocal passwords in superb fairy-wrens reveals intruder cuckoo nestlings. Current Biology. Vol. 22, November 20, 2012, p. 2155. doi: 10.1016/j.cub.2012.09.025.


28 november 2021

Levande covid-19-detektorer

Visste du att bin och hundar kan upptäcka om en människa är smittad av covid-19?

Finland använder corona-hundar på flygplatser. Hundarna är nästan hundra procent korrekta i sin bedömning och kan upptäcka smittan fem dagar före symtom uppträder. Dessutom är hundarna billigare och snabbare än att använda PCR-tester.

Bina tränas genom att de får sockerlag samtidigt som de exponeras för armhålssvett från en covid-19-smittad person. När de sedan används vid ett riktigt test så sticker bina ut sin tunga i väntan på sockerlag när de exponeras för ett prov som är positivt. Bina kan förkorta väntetiden på provresultatet från dagar till ett fåtal sekunder.

Man tror också att afrikanska jätteråttor kan tränas för detta ändamål, eftersom de redan kan upptäcka tuberkulos. Fördelen med att använda råttor istället för hundar är bland annat att de lär sig tre gånger snabbare.